Benknäckaren
Trodde på fullaste allvar att jag skulle knäcka revbenen av mig under hostanfallet jag fick förut. Jävlar vad det tog i! Har därav en känsla av att alla som ska skriva NP i svenska i aulan imorgon kommer att älska mig emellanåt, dvs dom gånger jag kommer att ligga på golvet och låta som ett groteskt odjur medan tårarna sprutar åt alla håll. Men vem vet, alltid roar det någon!
Kommentarer
Trackback
