Döda mig

Hemsk natt, var helt borta. Låg och yrade, svettades, frös och kunde knappt andas pga att bihålorna var uppsvällda och halsen full med knivar kändes det som. Pappa hade ringt igår kväll men jag hade bara svamlat en massa och jag minns knappt vad han sa. Bara att han var framme i norrköping och att hundarna var överlyckliga att träffas igen. Haha, önskar att jag var där. Jag vet inte ens vad jag sa till jenny när vi pratade, måste fråga henne när hon kommer hit :)

Ska försöka göra mig klar nu innan tjejerna kommer. Kanske hinner vila lite också. Sen ska jag äta nudlar, perfekt sjukmat liksom.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0